Vem blir man om man inte får tala sitt språk eller aldrig fått lära sig det? Denna stora fråga behandlas i pjäsen Ummikkos av Camilla Blomqvist. Pjäsen hade premiär den 16 oktober och turnerar med Riksteatern i norra och mellersta Sverige ända fram till 12 december. Klara Pasma är en av fyra skådespelare på scen.
Hej Klara, hur står det till några dagar in i turnén med Ummikkos?
Det känns helt fantastiskt med fin respons från både publik och recensenter. Häromkvällen fick vi stående ovationer och slog publikrekord i Överkalix med många berörda i publiken efteråt.
För den som inte är bekant med Ummikkos, hur skulle du beskriva pjäsen?
Ummikkos är baserad på en rad sanna berättelser. Jag spelar karaktären Jonna som är ”ummikko”, ett ord för tornedalingar använder för någon som inte har fått lära sig att prata meänkieli. Jonna har köpt en gård i Tornedalen och börjar gräva i sina rötter. Kring den inköpta gården finns flera olika karaktärer med kopplingar till platsen. Det är en både vemodig och rolig pjäs.
Ummikkos handlar om rötter och ursprung, varför tror du att detta ämne ständigt är så aktuellt?
Den som inte får kommunicera på ditt eget språk blir rotlös. Att vi ständigt tar upp det här ämnet beror väl på att vi människor behöver lära oss av historien och inte upprepa tidigare misstag.
Vad har du själv för relation till Tornedalen?
Jag är född och uppvuxen i Pajala i Tornedalen. Jag älskar Tornedalen och är stolt över meänkielin – det är mitt språk. Min farmor pratade finska, men lärde sig aldrig svenska i och med att alla i hennes ålder pratade meänkieli med henne. Alla äldre släktingar på mammas sida pratade meänkieli sinsemellan men svenska med barnen. När jag var liten kunde jag därför inte prata med min farmor. Man kan säga att jag nu tar tillbaka lite av mitt språk genom teatern.
Vad skulle du vilja att publiken tar med sig efter att sett föreställningen?
Oavsett om man tillhör minoriteten tornedalingar, kväner och lantalaiset eller inte så hoppas jag man blir berörd av det som pjäsen tar upp – skam, utanförskap och sorg. Trots tårar i ögonen och gåshud så hoppas jag framförallt att publiken tar med sig hopp!
Du är nu ute på riksteaterturné. Riksteatern är inget nytt för dig och du var tidigare engagerad i Pajala Riksteaterförening. Hur kommer det sig?
Det stämmer. Jag var med i Riksteaterns satsning Länk 2018 som handlar om att förse unga teaterensembler i Sverige med nyskriven dramatik. Den pjäs vi valde att sätta upp i Pajala fick vi senare åka ner till Riksteatern i Hallunda med, och spela upp för andra ungdomar från olika delar av Sverige. Vi var unga och engagerande och det ledde till att vi fick frågan om vi ville starta en riksteaterförening i Pajala.
Har du nytta av den erfarenhet nu när du ska på turné?
Ja, verkligen. Det är en jättebra erfarenhet att ha med sig. Jag vet verkligen hur mycket jobb och vilket stort engagemang som landets riksteaterföreningar lägger ner för att vi ska komma och spela pjäsen hos dem.
Ummikkos är ett samarbete mellan Riksteatern och Tornedalsteatern.
Foto: Margareta Stone
Som medlem kan du ta del av en mängd medlemsförmåner.
Som medlem får du Riksteaterns medlemstidning 2 ggr/år.
Här ser du alla Riksteaterns nationella turnéer hösten 2025.
Här kan du ta del av vilka föreställningar som spelas där du bor
Här kan du ge bort ett medlemskap i gåva till någon du tycker om.
Detta är Riksteatern